En stund i livet

Att stanna upp i livet och fundera över vart man är på väg och vem man är gör nog vi alla då och då. Att stanna upp är en möjlighet snarare än ett hinder. Det kan gå lugnt och sakligt till och så kan det gå som för mig. Jag tappade nog allt av den grund jag trodde mig ha och föll riktigt hårt. Nu tre år efter har jag fortfarande en bra bit på vägen att gå tills jag känner mig både hel och på fötter igen. Men det viktiga är att jag är på väg, och har vandrat en bra bit på min resa genom mig själv. Men det är tidskrävande och för mig är just det som är det svåra. Jobbet måste bli gjort och det är bara jag som kan göra det hela. Fylld med insikt och förhoppning över att det kommer att bli bra fortsätter jag min vandring. Nuet, vardagen är det som jag siktar mest på. Framtiden får komma sedan. Att leva fullt ut en dag i taget är en stor rikedom som jag har upptäckt. Det är ingen klyscha, inte för mig. För det är precis det som mina krafter räcker till. Inget annat. En stund i livet är var det är och resan rullar vidare med mål och destinationer som jag inte har någon aning om och det är med skräck blandad förtjusning.....