En stund i livet

 

Vi  behöver alla få en plats att få vila på. Att få känna och uppleva ro i den stressiga tillvaro som många av oss lever under får oss att ibland att glömma andas och se dagen som den är. Vi hinner inte andas ut för nästa moment ska ske Och när man kryper ner i sängen är man så trött att knappt kan dra upp täcket och släcka lampan. Vi glömmer fånga det lilla i vardagen det där lilla som kan få oss att finna glädjen och den inre vilan. Platsen ser olika ut för oss, det kan vara en bok eller musik, en kväll vid havet eller cykeltur en fisketur.det kan även finnas i vårt hem. Men jag tror att just den platsen är viktig att upptäcka. Vart vi kan vila och samla nya krafter på är individuellt men jag tror det är en nyckel för finna glädje. Jag har funnit en plats att vila på, en plats att komma hem till som omsluter mig med ro och trygghet där jag kan  ta och fånga det lilla i vardagen omfamna den med glädje och njuta. En plats där jag känner frid har jag länge längtat efter. Det är så skönt att få säga" Linnea du har fått komma hem!

Rikedomen att får leva sitt liv som man vill hindras ibland av omständigheter som man inte alltid kan påverka själv eller förstå. Ett barn väljer inte själv sina omständigheter eller förutsättningar utan tvingas mer eller mindre att förhålla sig till det. Men det hjälper att barnen har vuxna runt om som ser och kan förstå. Det som har gjort att jag är där jag är idag är just vuxnas omsorg, förståelse och kärlek. På något sätt fanns det alltid personer i mitt liv som har kommit att betyda mycket. Jag kan se en röd tråd följa med mig, även om jag många gånger stod rätt ensam så dök det alltid upp någon vuxen som förstod och hjälpte mig igenom de svåra situationerna på ett eller annat sätt. Det är något som jag är så tacksam och glad över. För ett barn krävs det oehörd styrka att våga berätta om det som sker i hemmets tysta vrå. Man tror att det är normalt för att man inget annat vet. Någon som lär sig att le och skratta i situationer som man egentligen bara skulle vilja skrika och gråta får ju omgivningen att tro att allt är bra. Man lär sig att sätta på masker och blir oehört skicklig att träda ur och in ur dessa.

Jag kan inte säga att jag ångrar de åren som jag nu har bakom mig men kanske att jag hade velat slippa lite av tyngden som följer med av svåra upplevda situationer. Men det har dock inte bara varit jobbigt och kämpigt utan  mycket bra och gott har följt med som jag inte får glöma bort. Kärleken till mina barn förgyller mycket och de hjälper mig på ett omedvetet sätt att läka. Min magkänsla säger mig att

Det har nu gått två år sedan jag skrev mitt senaste inlägg här på min blogg. Två år som har inneburit stora förändringar i mitt liv Som har lett till den jag är idag. Tiden har varit kantrad av hopp, glädje och förtvivlan. De tre stora fundamenten i en människas liv som vävs samman i det ständigt skimrande livspusslet. Jag är stolt över vad de här åren har åstadkommit med mig. Jag är en ny Linnea med insikt om både det goda, onda och svåra i livet. det är helt fantastisk vilken kraft vi människor besitter och hur brutna och sårade vi än må vara av livets törnar alltid får nya möjligheter bara man våga tro på att de finns. Min själ har fått läka och återhämta sig och jag är fri och modig att våga stå för vem jag är idag! Det kunde jag inte säga för två år sedan. Då värkte det som mest och jag hade tappat mycket av min tilltro till det goda i livet. CS Lewis har gjort en fantastisk beskrivning i Narnia böckerna om hur pojken som förvandlas till en drake tappar sitt hårdhudade fjäll där han naken och skör får sitt livs förvandling i mötet med Aslan. Vad gör man när man står inför sig själv och måste möta det svåra och onda? När man skälvande försöker ta sig upp för branten men där varje steg uppför skär som tusen glasbitar genom hela kroppen. Man fortsätter att gå med och kämpa sig upp och tillbaka in i livet. För varje steg åt rätt riktning får man tillbaka sitt skinn starkare och tåligare än någonsin. Jag är långt ifrån unik med mina upplevelser  och vi är många som har bevittnat om hur livets hårda stunder kan göra mot en. Men jag har tagit mig igenom det och kan sätta ord på det jag har varit med om. Till dig som vandrar på den tunga sidan av livets väg och som känner dig så skör , till dig säger jag fortsätt gå. Om du har förlorat dig själv så kommer du hitta dig igen. Kanske känner du inte igen dig och du undrar vem det är som står där på vägen, men det är du jag lovar! Jag trodde jag förlorade mig själv men vann egentligen hela livet . Idag är jag starkare, friare än någonsin och en helt ny insikt om vem jag är och om det goda i livet faktiskt finns.