En stund i livet

Det som slår en när man står inför ett projekt med målning är hur roligt det är i början och 13 timmar senare finns det absolut inget trevligt alls med rollers, penslar eller maskeringtejp. Men när man väl har börjat finns det ingen återvändo. Det som är så bra med mig är just att jag jobbar fort och vill helst ha allt klart på en och samma gång. Men hur det än är så avslöjar sig resultatet ganska fort efter en icke genom arbetad plan huruvida man spiller färg på golvet och ytterst märkbara fläckar visar sig på icke lämpliga ställen. Så lärdomen är att förbered allt noggrant så slipper du man efterarbetet. Egentligen vet jag detta men struntar fullständigt i det när ivern att få börjar tar sig an, och flödet av kreativitet sköljer som en våg över en. Vad är lite fläckar här och där jämnfört med det? Tur hade jag då en god vän dök upp och ville gladligen hjälpa till bland penslar och burkar. Tiden går fort där samtalen växlar mellan stort och smått. Lycka är att ha vänner som inte är rädda för att ge vad det än må vara. Vad vore vi utan levande gemenskap och värme? troligen inte så mycket....inget jag vill uppleva . Med min fina träningsvärk som jag har olagt min jordkostym lägger jag mig nu  med en förvissning om att jag faktiskt kan måla. fast på mitt egna lilla sätt  och att jag är speciellt berikad av underbara möten dagligen med unika personer som både ger och värmer en då man behöver det som bäst.......                            
 





Värme från äkta vänskap är som bomull för själen...